En pinsam fråga...

Då mitt inlägg om taktil okänslighet fått mycket uppskattning tänkte jag bjuda på en till anekdot från mitt liv.

För många år sedan jobbade jag på ett statligt bolag inom telecom branchen ( gissa vilket? ).
Vi hade besök från en nordligare avdelning, en mycket charmig men blyg man i mitten av 20 års åldern. Många tjejer var lite små kära i honom dock inte jag. På kvällen drog ett gäng av oss med denna man på After work. Han sa inte så mycket under kvällen men verkade ha trevligt.
Nu är ju jag en ganska blyg och timid person, hhhrrmmm, men efter ett par öl kände jag att jag nog var redo att pressa killen lite. Han hade nämligen en förlovningsring på "fel" hand som jag setat och grunnat på vad den skulle betyda. Ingen verkade veta om han var singel eller inte så jag tog det på min lott att ta reda på fakta.
Han satt snett emot mig vid bordet och när sorlet för en kort stund lagt sig lutade jag mig över bordet och pekade ner i hans knä ( där hans händer för tillfället låg ) och sa:
- Vad står den för?
Det blev knäpptyst vid bordet! Han blev knallröd i ansiktet och jag fattad ingenting?
Men man är ju inte född i farstun så efter vad som nog bara var ett par sekunder men som kändes som en evighet kom jag på vad jag hade gjort och tillade:
- Ja, jag menar ringen alltså?
Resultat blev ett enormt gapflabb från de övriga och en lättnads suck från killen ...
Jag hade inte för ett ögonblick tänkt på att han hade händerna i knät och att jag pekade DÄR!
JAG visste ju precis vad JAG menade.

Ja, så gott folk kan det gå till när jag är med.

Ha det gott :O)

En spontan scrapträff :O)

Igår kom min äldsta vän (asså hon e inte gammel eller så typ som ja ba lixom) som jag känt sen vi var 6 år på besök i min affär. Detta besök slutade imorse ca 12.00. Det är verkligen så trevligt att kunna vara spontan ibland. Jag frågade om hon ville åka med hem en stund efter jag stängde och till min förtjusning blev hon kvar. Det blev "några" glas rött och en massa scrappande. Hon har just börjat sin resa inom denna värld och ack, jag har så mycket att visa henne :O)
Resultatet blev ett par Lo:s och några kort och jaaaa, lite lätt huvudvärk i vänster ögonbryn imorse....

Ha en himla trevlig vecka.

//J

Taktil "O"känslighet....

Jag undrar om det finns fler personer som råkat ut för detta eller om det helt enkelt BARA är JAG :O)
Min yngsta dotter har taktil överkänslighet vilket betyder att hennes hud är jätte känslig för ex grova textilier, lappar i kläder. Hon kan t ex inte ha strumpor i skor eller 2 tröjor på varandra.

Men se hennes mor är av en helt annan skola...

Tyvärr måste jag erkänna att jag mer än en gång kommit till jobbet med dubbla par strumpyxor utan att märka det. Hmmm, undrar ni nu, hur menar hon?!

På kvällen har jag tagit av mig byxor och strumpor i ett drag. På morgonen har jag tagit fram ett par nya strumpyxor, tagit på mig byxorna och knallat iväg. Sen blir jag ju lite paff när jag vid dagens första toalettbesök tycker att det är något knöligt i byxan.. och titta där...där var ju gårdagens strumpyxor!
De har hängt med så fint i flera timmar som ett litet extra lager. Skrev jag att det hänt flera gånger?

Men idag hände version 2 av detta dilemma. Tog på mig en långtröja som jag skulle ha som klänning. Då det är varmare idag än senaste gången jag hade den bestämde jag för att bara ta ett linne och inte den långarmade T-shirt jag brukar använda under. Frid och fröjd. Jag kommer till jobbet, går på toaletten och ska sen rätta till kläderna och känner då en misstänkt knöl på höger höft. Cancervarning ropar ni! Men nej, där var den, den långärmade T-shirten - Titt ut.
Så jag har idag helt enkelt diagnostiserat mig själv som Taktil "o"känslig. Håller ni med?

Tillbaka!

Ja så var man då hemma igen efter en härlig helg i London. Vädret bjöd på regn, sol och mulet.
Det var jätte kul att ha med äldsta dottern på denna resa. Jag och väninnan fick uppleva både skräck och kultur. Först blev det ett besök på The London Bridge experience (solm slutade i ett hysteriskt fnitteranfall). Inget att rekommendera för den lätt skrämda! Jag har sjukt mycket upp på dottern för att jag ställde upp på detta!! Även väninnan som måste ha gjort något elakt den dagen eftersom alla siktade in sig på att skrämma henne mest. Dagen avslutades betydligt lugnare ( efter en stärkande pint ) med besök på 221 Baker street, Sherlock Holmes lilla kryp in.
Det blev ingen fäktning med Darth vader denna gång. Jag utmanade mig själv istället! :O)

Ha det gott all

//J

PS Titta in här så fattar ni hur modiga vi var!

http://www.thelondonbridgeexperience.com/

Londonresa

Det finns få saker som jag skjuter upp men den främsta är att packa. Jag får inte till det! Packar inte förrän jag har kniven mot strupen eller taxin står och väntar. Vet inte vad det är som är så jobbigt men jag vill bara inte. Nu hittar jag på allt möjligt för att slippa (som att blogga tex) :O) Min förhoppning är att jag ska ha lyckats få ihop åtminstone underkläderna innan midnatt!
Det ska bli så kul att komma till London. Det här är 3:e året jag och min barndomsvän gör denna resa. En bonus denna gång är att äldsta dottern följer med. Ska bli supermysigt. Vi får väl se om hon blir lika förtjust när jag börjar fäktas med Darth Vader vid Themsen som jag gjorde förra året! Hade köpt ett svärd till sonen på Towern och var ju bara tvungen att använda det, eller hur?! Mohhaahhaa. Men som jag brukar säga:
Jag har aldrig påstått att jag är frisk!

Kan tiiläggas att jag gjorde ljudeffekter också!

Ha det gott alla! Vi hörs!

Våga vara du

Jag har vid snart 40 år fyllda börjat prova på att "stå på mig" och inte låta andra stå PÅ mig i större utrsräckning. Har oftast varit bra på detta inom yrkeslivet men inte privat.
Det jag har lärt mig är att det inte alltid är viktigast att få rätt, att få säga vad man tycker utan att lyssna.
När man sen har lyssnat måste man tänka på om detta ämne/sak är värt att strida för, om det kanske inte är bäst att bara släppa, om inte så kör!
En annan viktig sak är att inte vänta med det man tycker blev fel eller undrar över. Istället för att dra på en oförätt och lägga på hög som sen resulterar i ett utbrott försöker jag nu ta upp saken så fort jag kan.
Oftast visar det sig att det var ett missförstånd eller feltolkning. I annat fall kan jag säga att ex Att det här tyckte inte jag var ok och då kan man bearbeta problemet från denna vinkeln.
Nu när jag är igång kan jag även poängtera vikten av att kunna säga förlåt! Alla gör bort sig ibland, alla säger saker som blev fel, alla gör vi ibland saker vi ångrar. För att citera min man: " Du är inte mer än människa".

Det du kan göra som just människa är att erkänna för dig själv att så är det, ingen är perfekt. Det som gör skillnad är om du kan säga förlåt och lära dig av dina misstag.

//J

Hipp hipp hurra för D idag!

Grattis till världens bästa son som fyller hela 4 år idag!

 Lillebror börjar bli stor!

R.I.P Simba

Så har vi då tagit farväl av vår kanin. Han fick ett värdigt slut och somnade in 09.30. I helgen blir det minnes stund hemma hos oss. Gravljus är inköpta och minnesplatsen utsedd.

Att ta tag i saker

Ibland kan man behöv lyfta sig själv. Ge sig själv en klapp på axeln. Idag har varit en sån dag. Jag måste ge mig själv beröm för att jag är bra på att inte skjuta upp saker, särskilt de tråkiga. Efter många år har jag lärt mig den hårda vägen hur mycket energi det tar. Man vinner absolut ingenting utan blir bara tröttare och tröttare. Så med detta i åtanke har jag nu bestämt efter att ha rådgjort med lillan att den minsta och hårigaste av familjens medlemmar skall få somna in på torsdag. Eftersom hon ändå ska vara hemma pga operationen har hon några dagar att sörja på. Det är verkligen jätte sorgligt men det måste göras.
Så med tårar i ögonen ger jag mig sjäv en klapp på axeln och hoppas att allt sker till det bästa.

Fullt schema igen....

Nästa vecka är proppfull med händelser. Nödvändiga, tråkiga, vardagliga och förhoppningsvis något kul. Lilltejen ska äntligen få sin polyp bortopererad men lite orolig är jag allt. Hon ska ju bli sövd och vi får hoppas att det går bra trots diabetesen. Ska på narkosskola på måndag så då blir jag för hoppningsvis lite lugnare. Sen är det möte med revisorn för Attention på kvällen. På tisdag är det dags för stora tjejen att få tandställning. Hon har redan haft gummiband i ett par dagar för att skapa mellanrum och har redan ont av det. Hoppas att det kommer gå bra. På onsdag är det operationsdags. Håll tummarna! På kvällen är det föräldrarmöte för stora tjejen. På torsdag är det kvällsöppet i butiken och sen var det slut på den veckan. Som synes har jag inget problem med att fylla vare sig dagar eller kvällar....
/J

En lyckad dag!

Idag har jag och tjejerna haft en mysdag. Vi har varit på bio (för första gången på 6 år!) bara vi 3. Sen lite shopping. Fick tips av en kompis om att Granit säljer mjuka kläder med nästintill inga sömmar vilket är toppen om man har taktil överkänslighet. De föll lillan på läppen och det blev 2 tröjor = Lycka. Sen ett par böcker på Akademibokhandeln. Är så glad att båda tjejerna läser! Därefter provainatering på McDonalds. Sen skjutsade jag den stora till en kompis. Lillkillen synade genast bluffen när han hoppade in i bilen efter att lillan och jag hämtade honom på dagis. - Mamma, det luktar hamburgare! Men med lite list och en sparad påse MacD äpplen var den krisen över.
Lovade lillan att scrappa lådan hon varit sugen på och här är resultatet:

Sen var det min tur att scrappa loss. Det blev en sådan där sak som legat länge och som jag äntligen fått till och sen ett "beställningsjobb" till mannen.